agnes frågade nån gång i våras om jag var en nörd. jag? såklart inte. eller? började rannsaka förflutet och nuvarande beteende. hrm. kanske vissa drag ändå. läste oändligt mycket fantasyböcker under mina yngre år. gjorde nedanstående lista på ämnen jag haft en viss besatthet av.
- tolkien
i förra inlägget nämnda skolarbete att läsa på markushangsel.com/tolkien. har det mesta i bokhyllan, och läst ett antal gånger på svenska och engelska. period: högstadiet-tidigt gymnasium.
- the x-files
har precis börjat gå igenom alla avsnitt igen. period: 19-22 år i huvudsak
- coltrane
har nog allt inspelat efter 1959. och ett 30-tal bootlegs från samma period: 20-22 år framför allt. aldrig tröttsamt att höra
- tom waits
oändligt många bootlegs och videos. en massa publikhandkamera som inte alls är kul att kolla på. period: 22år-
så ok. jag är nog en nörd. med starka samlarinstinstinkter. om man ger sig in i ett så smalt fält som improvisationsmusik(även om jag rör mig utanför en del också) så måste man ha ett ganska speciellt intresse.

2004. foton för första sotm-planschen
ok. innan fler klagomål. detta är en försök till rescension, även om den inte är särskilt djup eller bra.
en angenäm tillbakablick mot svunna tiders läsande. på den tiden när jag slukade alla böcker som hade omslag med omsakliga åttiotalsaktiga hjältemålningar. en del böcker tog jag med mig vidare, en del har jag tacksamt glömt och lämnat bakom mig. genren i hr. tolkiens fotspår. susanna clarkes ”jonathan strange & mr. norrell” rör sig i samma domäner. ett sätt att integrera engelska myter i historisk verklighet. tolkien ansåg sig skriva sanningar, bottnade i ord från utdöda språk. ordet *holbylta (asterisken för att det inte finns nedtecknat, men anses av lingvister vara ursprunget till andra ord) var på ett sätt starten till det han sedan kom att skapa, ibland mer grundat i språk än historia.
hrm. märker mina lojaliter när ett inlägg om en bok plötsligt handlar om professor tolkien istället. nåväl för den som vill se djupet av min tidigare besatthet i hans verk finns min lite hemliga sida om honom på markushangsel.com/tolkien. döm mig inte för hårt. jag skrev det i nionde klass och kopierade nog rätt mycket från källorna. dock viss stolthet över att ha blivit citerad i svenska dagbladet.
ska väl inte tillskriva samma djup och gigantiska ambition till clarke, men det är engagerande läsning. innehållet rider på harry potter-vågen måhända, men med ett större perspektiv och en vuxnare infallsvinkel. mycket fotnoter och referenser överallt, vilket än en gång för tankarna till tolkien, men i det stora hela på ett mer lättsamt sätt än anfadern. ibland dras tankarna åt katherine kerrs serie om landet deverry, men det är befriande att det inte är en oändlig bokserie som efter några delar börjar tappa greppet om helhetsbilden, utan en avslutad berättelse om två gentlemens försök att återinföra magin i storbrittanien. blandningen mellan fiktion och dokumenterad historia är en fin infallsvinkel, dels får man hiarkiska förhållanden och klassbeteenden som är välkända utan för mycket förklaring och ofta undrar man om det finns några dokumenterade incidenter som ligger till grund för historiens fortlöpande.
jag tyckte om boken redan innan jag läst den. omslaget är synnerligen stiligt och fångade mitt öga i nån bokaffär för några månader sedan. när jag såg den i rebeccas bokhylla var jag tvungen att låna den. det har vart skön avkoppling under julveckan i malmö, även om den gamla ”ligga och läsa hela natten” väcktes till liv för första gången på år och dar. oj så var klockan fyra redan.

ett litet utspel här. visst, det är ok i ett sms till en kompis. men det ser så fult ut. och i offentliga sammanhang; synnerligen oproffsigt. studerade gruvans avtal för släputlåning. helt absurd grammatik. ”en” istället för ”än”, konstiga meningsstrukturer där innehållet egentligen inte var vad det skulle, eller vad man först trodde när man läste texten. konstruerat av någon som inte behärskar språket men vill få det att se ut som en lagtext. illusionen av ett korrekt avtal. fel fel fel.
vilket fick mig att minnas nedanstående skylt, som jag tidigare observerat vid inköp av material för min här omskrivna tapetsering. vems tapet? vad för tapet?

ska inte säga för mycket kanske. har själv en tendens att krångla in mig i meningskonstruktioner som ibland inte är helt grammatiskt korrekta, där meningen ibland mot min vilja döljs. men men, illusionen av konstnärligt språk. i mig väl manifesterad.
sju dagar i malmö. julen; en släkthögtid. har inte träffat någon alls från malmökretsen. men förvisso är de flesta inte i staden. vanligtvis bortflyttade brukar samlas på lokal på juldagen och mäta sina krafter med de som stannat kvar. men jag vet inte vart hän jag skulle hemvända. malmö; inga av de gamla där. kristianstad; inget intresse, ingenstans att bo.
- i eftermiddag: tåg till sthlm, imorgon: det vanliga.
- damien rice på cirkus slutsåld innan jag hörde talas om det.
- lite för många nyårslöften för att det ska vara värt att presentera. får se vilka som håller.
hela familjen samlad. framför tvn. framför playstation. framför guitar hero 2. lustigt. när rytmerna man trycker på gitarrkontrollen är något så när lika riktiga gitarrfigurer får man samma känsla som när man spelar på ett riktigt instrument. man tror nästan att ljuden kommer från en själv. god speldesign antar jag.
fara: mellandagsrea. min värsta hittills, gick loss på omfattande tusenlappar. men kul. all undertryckt shoppingbegär frisläppt på en dag. de där tidigare nämnda skorna. jag kunde inte köpa för 2000. men på 50%? ja!ja!ja!

julklappandet avslutat. husgeråd, porslin, presentkort till husgeråd och porslin. familjen samlad i soffgruppen och skickar bilder, video och musik via bluetooth till varandras telefoner.
julskivor har gått varmt på stereon. sinatra, nat king cole, och något som närmast får ses som en mörk familjehemlighet; phil driscoll, vräkig sång, trumpet som maynard ferguson fast dåligt.
är fortfarande oändligt mätt. något som hör högtiden till antar jag. svårt att inte vara. kopplar av lite. jonathan strange & mr. norrell på nattduksbordet. laddar för hetsköp i mellandagarna. diesel here i come. vill att skorna ska finnas kvar, på rea.



när man lämnar den interna bildade sfären av musiker stöter man på fördomarna. ”det låter lite musikhögskola”, ”hon är självlärd, det är äkta!” etc. etc.
kvalitet bedöms inte med frånvaro av lärare. alla har förebilder, på nåt sätt. kompisar eller skivor. en självlärd tråkig musiker är tråkig, en skolad tråkig musiker är tråkig, om än skicklig.
citerar bandkamrat; ”man går på musikutbildningar för att man älskar att spela, inget annat”. god teknisk grund ger möjligheter för att säga precis det man vill säga, lätt eller svårt, trasigt eller fint(eller båda delar).
.
konfirmationsläger ´95. vi spelar donna lee av charlie parker.
det har varit bråda dagar på sistone. lätt nedbrytande att tänka på att styra av eller tacka nej till dagar i gruvan. spelat, varit glad och ledsen, flängt. åker till malmö imorgon. lite mycket att släpa på packning till veckans enda knegdag imorgon. men men. nattåg. har gjort det två gånger förr. en gång i bädd, en gång utan. funkade bra att sova på tåget, funkade dåligt att sitta. en av de värre resorna. men det var länge sedan.
tror inte fjolårets snömängd upprepas tyvärr. måhända det ytligaste man kan göra att prata om vädret. göteborg, regn och +3, stockholm -1 och åtminstone frost. ”in the whole world, strangers talk only ’bout the wheather” sjunger tom waits.

föräldrahemmet i malmö, julen ’05.
hemkommen från första julkonserten med international jazzband ”nybakat!”. det var kul. fin stämning etc. intressant när någon som inte är uppväxt med det svenska kulturarvet tar sig an materialet. det dyker upp en hel del idéer ingen svensk skulle tänka på. en sorts respektlöshet.
för övrigt, angående trista interna jazztermer (såsom bag när det är stämning eller röj, ord som känns engelska men har en helt annan betydelse). definierad som ovik i bandet.
efteråt. middag på happy india, mariatorget. väl värd restaurang. prisvärt och synnerligen smaklig spis.
Börjar misstänka lätt självdestruktivt beteende. halv två. på väg hem. sov tre timmar. ska upp 7 imorgon. får se vad lördagkvällen har i beredskap. bara jag är ok kl. 3 söndag. jag har mina anledningar. men de håller inte riktigt mot verkligheten. en vecka i malmö kommer att göra gott. god jul.
Categories: mobil Taggar: